S*Lince's Sibiriska Katter

Jag blev så glad för i går kom en ny rapport från Notte och några bilder på busen. Tydligen är han fortfarande ett matvrak och han är både busig och gosig om vartannat, och älskar att vara med <3 Precis så som vi trodde han skulle bli då vi började märka av hans personlighet då han var liten!

Ser verkligen fram emot nästa lördag, då jag ska få träffa alla 4 knattarna ur kullen och se hur de vuxit sedan de flyttade! Det ska också bli roligt att höra vad de för för bedömning på utställningen. Sera kommer jag även att få träffa under veckan innan, då jag ska vara med och bada henne, och Notte kommer jag till redan kvällen före. 

Här är Notte som myser i knäet på matte/husse? Kolla örontofsarna =)
 

Nybadad liten kille - ser inte allt för kaxig ut! Lilla gubben...  


  

Lotus har under i stort sett hela sitt vuxna liv (han är snart 4 år nu) visat att han egentligen inte trivs hemma hos oss. Eller han trivs väl med oss. och egentligen är han väldens underbaraste katt med en sån klokhet och empati jag aldrig varit med om förut. Men han trivs inte som innekatt. Han har hela tiden fått gå fritt ute då vi är i vår sommarstuga och då lever han upp och är så lycklig att man blir alldeles varm i kroppen av att se honom då han kutar och tar glädjesprång, och mellan dem kommer han och kelar med oss för att visa vad glad han är! På kvällarna ligger han med oss och kurrar och myser som han aldrig någonsin gör hemma.

Vi har provat med rastgård, men den tycker han är pest, och att gå med honom i koppel fungerar inte alls för han bara morrar och blir sur över att måsta sitta fast. Detta har med andra ord varit någonting som hängt över mig i flera år, och eftersom Lotus är så speciell för oss så har tanken på omplacering känts outhärdlig, samtidigt som jag innerst inne vetat att han behöver kunna få gå ut för att må bra. Ett liv där han bara ligger vid tröskeln och surar och morrar och gruffar då man tar i honom, och bråkar med de andra katterna för att han är missnöjd, det är inte ett värdigt liv för en så älskad katt. Självklart förstår jag att det alltid finns en risk att en katt får gå ut, men i detta fallet känns det inte som jag har något alternativ, om jag vill att han ska trivas och ha ett lyckligt liv.

Situationen har förvärrats allt eftersom, och i år då vi kom hem från semestern i stugan så låg han bara helt apatiskt och ville knappt ens äta. När jag berättade det för min mamma som så klart också avgudar Lotus, så föreslog hon att han skulle kunna få bo hos henne på prov. Hon vill egentligen inte binda upp sig med något djur, men känner att om detta gör att Lotus mår bra så är hon villig att prova. Hon bor nämligen i direkt anknytning till skogen och har betydligt längre till stora vägen än vad vi har det här hemma. Vägarna är alltså orsaken till att jag inte ville släppa ut honom här.

I och med detta är Lotus fortfarande vår katt, och han kommer att hälsa på oss ofta så han och tjejerna  inte hinner glömma bort varandra. Han ska även få fortsätta följa med oss till stugan, som är hans paradis på jorden! En fantastisk lösning där vi alltså får ha kvar vår kung, samtidigt som han får vara lycklig och gå ut.

I måndags åkte vi dit med klösträd, kattlåda, mathink och bäddar för att han skulle ha sina egna grejor. I onsdags fick han ta sin första lilla promenad ute och hittills går det hur bra som helst ;-) Får rapporter av mamma att han är så kelig och gosig med henne och han kurrar som bara den. Nu går han in och ut som han behagar, och äter och sover och mår toppen! Tack snälla mamma för att du ger honom denna möjlighet <3

I helgen ska vi åka förbi och hälsa på! Här är en bild jag fått där han utforskar tomten för första gången: